﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 2109
Titel Hydrologiska begrepp
Titel.kortform Hydrologiska begrepp
Titel.dokumentnr
Titel.överordnad
Utgivningsår 2013
Utgåvenr
Ställe
ISBN-kod
ISSN-kod
Bakgrund
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI)
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenUppdelat
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenUppdelat

svTE ADCP
svFK En typ av avancerat ekolod för vattenföringsmätning. Instrumentet mäter hastigheten på partiklar i vattnet med hjälp av dopplerprincipen. Samtidigt mäter den sin egen hastighet och djupet tvärs vattendraget och beräknar på så vis arean och flödet (flöde = area &#x00D7; vattenhastighet).
enTE acoustic doppler current profiler
enSYTE ADCP

svTE akvifär
svUPTE sluten akvifär
svUPTE öppen akvifär
svDF ett eller flera lager under markytan, av berggrund eller andra geologiska skikt, med tillräcklig genomsläpplighet för att medge betydande strömning av, eller uttag av, stora mängder grundvatten
svAN I en akvifär kan det finnas ett eller flera grundvattenmagasin. En akvifär kan vara öppen eller sluten. I en öppen akvifär sammanfaller grundvattenytan med grundvattenzonens övre gräns. En sluten akvifär kan uppkomma om t.ex. sandjord överlagras av lera.

svTE artesiskt grundvatten
svFK De flesta brunnar i kvartära avlagringar tar sitt vatten ifrån s.k. slutna magasin. Ett slutet magasin begränsas uppåt av ett för vattnet ogenomträngligt lager t.ex. tät moränlera. I ett sådant artesiskt magasin kan man mäta ett grundvattentryck som når över magasinets övre gräns och som ibland når över markytan.

svTE avbördning
svDF mått på hur mycket vatten som per tidsenhet passerar genom en tvärsektion av ett vattendrag
svRETE vattenföring

svTE avbördningskurva
svDF kurva som visar sambandet mellan vattenstånd och vattenföring för en sektion i ett vattendrag

svTE avdunstning
svDF övergång av vatten från flytande eller fast form till gasform (vattenånga)

svTE avrinning
svDF den del av nederbörden, regn eller snösmältning, som rinner av till sjöar och vattendrag
svAN Man brukar skilja på ytavrinning, där vattnet rinner av på markytan, och avrinning som sker via grundvattnet. Den övervägande delen av avrinning från ett område når vattendrag via grundvattnet.

svTE avrinningsområde
svSYTE dräneringsområde
svAVTE nederbördsområde
svFK Ett avrinningsområde kan bestå av flera delavrinningsområden. Ett avrinningsområde avgränsas ytterst av en ytvattendelare och omfattar både markytan och ytan av det begränsande områdets sjöar. All avrinning från området har ett gemensamt utlopp vid en given punkt i ett vattendrag. Avrinningsområdet definieras av uppströmsområden till denna punkt.
   Förr användes även termen ”nederbördsområde”.
svRETE tillrinningsområde

svTE basflöde
svFK Det finns oftast vatten i svenska vattendrag även under torrperioder och det beror på att vattendragen har ett stadigt inflöde av vatten från grundvattnet. Detta inflöde av grundvatten kallas basflöde. Även utflöde från sjöar bidar till detta flöde.

svTE bestämmande sektion
svDF sektion i ett vattendrag där det finns ett tydligt samband mellan vattenstånd och vattenföring
svAN En bestämmande sektions utgörs av en tröskel som är en avgränsande förhöjning av botten i ett vattendrag eller vid ett sjöutlopp. Vattenståndet nedströms en bestämmande sektion påverkar inte vattenståndet uppströms sektionen.

svTE biflöde
svDF vattendrag som mynnar ut i ett annat större (överordnat) vattendrag

svTE bifurkation
svFK Med bifurkation menas att ett vattendrag delas upp i flera grenar, där en eller flera av grenarna för med sig vatten från ett vattendrag till ett annat. En bifurkation kan även vara då en sjö har utlopp till flera vattendrag.

svTE bäck
svDF litet strömmande vattendrag där det till skillnad från rännilar och diken strömmar vatten under stora delar av året, inte bara vid regn eller snösmältning

svTE dagvatten
svDF regn- eller smältvatten som rinner av från hårda ytor (byggnader och gator m.m.)

svTE delta
svSYTE flodmynningsområde
svDF en ofta solfjäderformad avsättning av sedimenterat material vid mynningen av ett vattendrag

svTE dikning
svFK Dikning av ett vattenmättat område innebär att man genom grävda diken leder bort vatten från området så att marken blir torrare. Dikning är en form av avvattning eller dränering av marken.

svTE dämningsgräns
svDF den högsta nivå till vilken vattnet i en sjö eller vattendrag får dämmas
svRETE sänkningsgräns
svAN Motsvarande lägsta nivå benämns sänkningsgräns.

svTE evaporation
svFK Vatten som avgår till luften från mark eller vattenytor.

svTE evapotranspiration
svFK Vatten som avgår till luften från mark eller vattenytor (som evaporation), och från växlighet (som transpiration). Summan kallas evapotranspiration.
   Avdunstning används också som ett begrepp för det sammanlagda flödet till atmosfären.
svRETE avdunstning

svTE fallhöjd
svDF avståndet mellan dammens vattenyta och den ursprungliga älvens vattenyta nedströms dammkonstruktionen

svTE fluvial
svUPTE fluvial miljö
svDF som avser eller tillhör rinnande vatten
svAN Fluvial miljö är exempelvis miljön i och kring ett vattendrag.

svTE flod
HONR 1
svDF större vattendrag

svTE flod
HONR 2
svDF riklig vattenföring
svEX Vårflod eller höstflod.
svRETE höstflod, vårflod

svTE flygel
svDF instrument för mätning av strömhastighet i ett vattendrag
svAN Indirekt för bestämning av vattenföring.

svTE fors
svDF snabbt strömmande vattendragssträcka där vattnet har en hastighet på över 0,7 m/s
svAN Där vatten forsar blir bottnen ofta stenig då finare sediment förs bort med vattnet.

svTE grumlighet
svSYTE turbiditet
svDF förekomst av partiklar i vattnet som minskar sikten och möjligheten för ljus att tränga ner i vattnet

svTE grundvatten
svDF vatten som finns i den del av marken där alla porer är fyllda med vatten
svAN Begränsas uppåt av grundvattenytan och markvattenzonen.

svTE grundvattenavrinning
svDF den del av avrinningen som passerar via grundvattnet

svTE grundvattenbildning
svDF nedträngning och tillförsel av nederbördsvatten till grundvattnet
svAN Grundvatten bildas i inströmningsområden, där vatten strömmar från markvattenzonen till grundvattenzonen. Grundvattenbildning avgör hur stort grundvattenuttag man kan göra i en akvifär utan att grundvattenytan sänks på lång sikt.

svTE grundvattendelare
svUPTE ytvattendelare
svDF gränslinje kring vilken grundvattenflödet divergerar åt skilda håll
svRETE avrinningsområde
svAN Kan vara skild från ytvattendelaren.

svTE grundvattenmagasin
svDF grundvattenförande lager i marken med relativt stor mäktighet
svAN Geomorfologisk eller geologisk enhet.

svTE grundvattenyta
svDF den nivå där man får en vattenyta om man gräver en grop i marken eller driver ner ett perforerat rör
svAN Det är den nivå där vattnets tryck är detsamma som lufttrycket (atmosfärstrycket).

svTE göl
svDF liten, ibland djup vattensamling
svAN Är ofta resterande del av en sjö som håller på att växa igen och kan periodvis vara uttorkad.

svTE huvudavrinningsområde
svFK Sverige har 119 huvudavrinningsområden. Ett huvudavrinningsområde har ett huvudvattendrag och ett antal biflöden. Det är i regel minst 200 km² stort och har sin utloppspunkt i havet. Numreringen börjar i norr med 1 Torneälven och slutar med 112 Enningdalsälven på gränsen mellan Sverige och Norge. 113-116 är vattendrag som rinner från Sverige till Norge. På Gotland ligger 117 Gothemån och 118 Snoderån. Öland räknas som 119. Ofta behöver man mer detaljerad information om ett stort avrinningsområde. Därför delar man in huvudavrinningsområdena i mindre delavrinningsområden.

svTE huvudvattendrag
svDF det största vattendraget i ett avrinningsområde
svAN Har i varje sammanflödespunkt större avrinningsområden än tillkommande vattendrag. Vid flera tillflöden till en sjö räknas det största tillflödet som huvudvattendrag.

svTE hydrologi
svDF vetenskapen om vattnet i naturen, dess förekomst, cirkulation och fördelning
svAN Hydrologin studerar de olika faserna och processerna i den hydrologiska cykeln.

svTE hydrologiskt år
svFK Det hydrologiska året skiljer sig från kalenderåret genom att det löper från en tidpunkt på hösten till nästa höst, i Sverige ofta från första oktober till sista september. Anledningen till att ha brytpunkten i månadsskiftet september/oktober är att det då oftast inte finns några stora mängder snö. Därmed är lagringen av vatten i snömagasin mycket liten.

svTE hydrosfär
svDF allt vatten på jorden (salt, bräckt och sött) utgör tillsammans jordens hydrosfär

svTE högsta högvattenföring
svBT HHQ
svDF det högsta uppmätta eller beräknade flödet

svTE högsta högvattenstånd
svBT HHW
svDF det högsta uppmätta eller beräknade vattenståndet

svTE höstflod
svDF högt flöde som inträffar på hösten vid kraftig nederbörd

svTE infiltration
svFK När en vätska tränger ner i poröst material eller i sprickor. Exempel på detta är vattens inträngande från markytan, i jordlager eller berglager. Vattnets fortsatta rörelse nedåt i dessa material benämns perkolation, vilket står för långsam rörelse genom lager av poröst material genom påverkan av gravitationen.

svTE inströmningsområde
svSYTE infiltrationsområde
svDF den del av ett avrinningsområde där det sker en påfyllnad av grundvattnet (grundvattenbildning)
svRETE utströmningsområde
svAN I ett inströmningsområde strömmar vatten från markvattenzonen till grundvattenzonen. Motsatsen är ett utströmningsområde där det istället sker en avtappning av grundvattnet (grundvatten flödar ut ur grundvattenzonen)

svTE interception
svDF den snö eller det regn som fastnar på vegetationen och aldrig når marken

svTE isdämning
svDF dämning i vattendrag som är orsakad av iskravning och igensättning med drivis
svAN Iskravning uppstår i starkt strömmande vatten av iskristaller, som hålls svävande i vattnet på grund av turbulens. Iskristallerna kan därefter bilda stora sjok av seg ismassa som kan ha en dämmande effekt. Den sega massan kan även sjunka till botten, då kallad bottenis.

svTE jokk
svFK Försvenskad stavning av det samiska ordet för bäck eller mindre älv.

svTE järv
svFK Försvenskad form av järvi, som är det finska ordet för sjö. Det samiska ordet för sjö är jaure.
seTE jaure
fiTE järvi

svTE karakteristisk vattenföring
svUPTE återkomsttid
svDF uppsättning vattenföringsparametrar som används för att karaktärisera hydrologin i en punkt i ett vattendrag
svAN Vanliga parametrar är, högsta högvattenföring (HHQ), medelhögvattenföring (MHQ), medelvattenföring (MQ), medellågvattenföring (MLQ), lägsta lågvattenföring (LLQ) och återkomsttider t.ex. 50-, 100-årsflöde.

svTE karakteristiskt vattenstånd
svUPTE medellågvattenstånd
svUPTE MLW
svUPTE medelvattenstånd
svUPTE MW
svDF uppsättning vattenståndsparametrar som används för att karaktärisera hydrologin i en punkt i ett vattendrag
svRETE högsta högvattenstånd, lägsta lågvattenstånd, medelhögvattenstånd
svAN Vanliga parametrar är, högsta högvattenstånd (HHW), medelhögvattenstånd (MHW), medelvattenstånd (MW), medellågvattenstånd (MLW), lägsta lågvattenstånd (LLW).

svTE korvsjö
svDF lugnt flytande vattendrag i områden med lätteroderade sediment kan bilda regelbundna bågar, s.k. meandring
svRETE meandring
svAN Om erosionen skär igenom ett smalt näs och en meanderbåge snörs av bildas en korvsjö.

svTE kraftverksmagasin
svDF den del av ett reglerat vattendrag där vattnet däms upp med en konstruktion för att vid behov låta vattnet ”falla” från dammen och därmed generera kraft beroende på fallhöjd
svAN I dammarna lagras vatten för att reglera vattenflödet. Man eftersträvar att få en så stor fallhöjd som möjligt (avståndet mellan dammens vattenyta och den ursprungliga älvens vattenyta nedströms dammkonstruktionen).

svTE kritisk strömning
svDF hastighet vid vilken laminärt strömmande vatten övergår i stråkande (turbulent) strömning

svTE kustområde
svFK Mellan två huvudavrinningsområden vid kusten finns landområden inom vilket det kan finnas ett eller flera vattendrag med mynning i havet. Dess kallas kustvattendrag och landområdena mellan vattendragen kallas kustavrinningsområden.

svTE källsjö
svDF sjö som bildats genom att grundvatten tränger upp i sjön
svAN Sjön har då inget tillflöde av bäckar eller annat ytvatten.

svTE laminär strömning
svDF strömning utan virvelbildning i ett vattendrag

svTE lugnvatten
svDF lugnflytande vatten i ett vattendrag

svTE lägsta lågvattenföring
svBT LLQ
svDF lägsta uppmätta eller beräknade flödet

svTE lägsta lågvattenstånd
svBT LLW
svDF lägsta uppmätta eller beräknade vattenståndet

svTE markvattenzon
svDF det vatten som finns i marken ovanför grundvattenytan
svAN I detta övre område i marken, som kallas den omättade zonen eller markvattenzonen, finns det inte bara vatten utan också luft i porerna mellan jordpartikarna. När växter tar upp vatten ur marken eller när vatten avdunstar vid markytan eller när vattennivån sänks genom dränering, minskar vattenfyllnadsgraden i porerna. När vatten rinner ner i marken (infiltreras) så ökar vattenmängden i markvattenzonen. Markvattnet har en nyckelroll i vattnets kretslopp eftersom det är i den omättade zonen som det avgörs om det infiltrerade vattnet kommer att återgå till atmosfären som vattenånga eller om det kan transporteras vidare till grundvattnet.

svTE meandring
svUPTE meander
svFK Lugnt flytande vattendrag i områden med lätteroderade sediment kan bilda regelbundna bågar, s.k. meandrar. Meanderlopp är mycket karakteristika bågformar i å-, och älvlandskap. På grund av processerna i meanderlopp bildas typiska bågformer, som erosionsbranter i vattendragets yttersvängar och vallar i innersvängarna. Om erosionen skär igenom ett smalt näs och en meanderbåge snörs av bildas en korvsjö.
svRETE korvsjö

svTE medelhögvattenföring
svBT MHQ
svDF medelvärde av varje års högsta dygnsvattenföring

svTE medelhögvattenstånd
svBT MHW
svDF medelvärde av varje års högsta dygnsvattenstånd

svTE myr
svSYTE mosse
svDF torvbildande våtmark som får sitt vatten i huvudsak från nederbörd eller avrinning från omgivande mark

svTE mättad zon
svDF den nedre, mättade zonen i marken kallas grundvattenzonen och avgränsas uppåt av grundvattenytan (och den omättade zonen)

svTE mätöverfall
svDF utskov som är en öppning av viss form för mätning av vattenföring

svTE nederbörd
svDF vatten som i flytande eller fast form (regn, snö eller hagel) som faller ned på jordytan från atmosfären
svAN Nederbördsmängden anges vanligen i mm vattenhöjd, 1mm = 1l/m&#x00B2;.

svTE nettotillrinning
svDF skillnaden mellan den vattenmängd som rinner till och ur en sjö (eller regleringsmagasin)

svTE pegel
svDF instrument som används vid mätning av vattenstånd
svAN I sin enklaste form är det en graderad skala som avläses manuellt.

svTE perkolation
svDF vattnets långsamma rörelse nedåt genom lager av vattenmättat, poröst material
svAN När vatten transporteras ner genom jord eller berg.

svTE permeabilitet
svDF markens genomsläpplighet för vatten

svTE porositet
svDF porvolymens andel av den totala jordvolymen

svTE regleringsgrad
svDF förhållandet mellan regleringsvolymen och den till regleringsmagasinet, under ett medelår, tillrinnande vattenmängden

svTE regleringsmagasin
svDF naturlig eller konstgjord sjö för reglering av vattenföringen i ett vattendrag

svTE regleringsvolym
svDF den del av ett kraftmagasin som avgränsas nedåt av sänkningsgränsen och uppåt av dämningsgräns
svRETE dämningsgräns

svTE saltvatteninträngning
svFK Saltvatteninträngning i grundvattenakvifärer är ett stort problem i kustområden. När vattenuttaget i brunnar i kustzonen är så stort att grundvattenytan sänks, d v s att nybildningen av grundvatten inte sker i takt med uttaget, kan saltvatten tränga in i grundvattenförande skikt. Detta är en kontaminering av grundvattnet som kan kvarstå under lång tid.

svTE sedimenttransport
svFK När sediment förflyttas från en plats till en annan med hjälp av vatten i ett vattendrag.

svTE siktdjup
svDF mått på vattnets genomskinlighet eller ett mått på hur djupt ner i vattnet man kan se med blotta ögat
svRETE grumlighet
svAN Det är ett mått på vattnets grumlighet.

svTE sjö
svDF mer eller mindre permanent större ansamling av vatten utan signifikant strömhastighet i en sänka i jordytan
svAN En sjö har i regel ett utlopp, men det förkommer sjöar med fler utlopp och de som helt saknar synligt utlopp.

svTE sjöprocent
svDF den del av arealen av ett avrinningsområde som består av sjöyta

svTE skiktning
svFK Då vattenmassor med olika fysikaliska och kemiska egenskaper delas upp i ett ytskikt och ett bottenskikt. Exempel på egenskaper är temperatur och salthalt. Gränsen mellan två skikt kallas språngskikt.

svTE sjöreglering
svDF mänsklig påverkan på vattenståndet i en sjö (höjning eller avsänkning) för olika ändamål
svAN De största intressenterna av sådana åtgärder är t.ex. jordbruket, vattenkraften, vattenförsörjningen och sjöfarten.

svTE specifik avrinning
svDF avrinning dividerat med avrinningsområdets area
svAN Denna används för jämförelse av olika vattendrag. Enheten varierar men ofta används l/(s &#x00D7; km&#x00B2;) eller mm/dygn.

svTE språngskikt
svUPTE temperatursprångskikt
svUPTE termoklin
svUPTE salthaltsprångskikt
svUPTE haloklin
svDF gränssnitt mellan två vattenmassor med olika egenskaper med avseende på temperatur eller salthalt
svAN Temperatursprångskikt kallas termoklin och salthaltsprångskikt för haloklin.

svTE stråkande vatten
svSYTE turbulent strömning
svFK När vattnets strömhastighet överskrider den kritiska strömningshastigheten.

svTE sänkningsgräns
svDF den lägsta nivå till vilken vattnet i en sjö eller vattendrag får sänkas
svRETE dämningsgräns
svAN Motsvarande högsta nivå benämns dämningsgräns.

svTE territorialhav
svFK Enligt reglerna i FNs havsrättskonvention har varje kuststat rätt att fastställa sitt territorialhav ut till en gräns av högst 12 nautiska mil från den baslinje man bestämt sig för. Här har kuststaten suverän bestämmanderätt.

svTE tillrinning
svDF det vatten som rinner till en sjö

svTE tillrinningsområde
svDF hela det område varifrån vatten rinner till en sjö
svAN Området avgränsas av ytvattendelare och sjöns strandlinje. Arealen för tillrinningsområdet till en sjö är lika med avrinningsområdet vid sjöns utlopp minus sjöns egen areal.

svTE transpiration
svDF det vatten som avdunstar från växternas klyvöppningar

svTE tröskel
svDF avgränsande förhöjning i vattendrag eller sjöutlopp
svRETE bestämmande sektion

svTE utströmningsområde
svDF området där det sker ett naturligt utflöde från grundvattenzonen till markvattenzonen, till markytan eller direkt till sjöar och vattendrag
svRETE inströmningsområde
svAN Motsatsen till inströmningsområde.

svTE utskov
svDF öppning i damm för utflöde av vatten

svTE varaktighetskurva
svDF kurva som representerar varaktigheten av den tid som ett värde är detsamma eller överskrids under exempelvis ett medelår

svTE vatten
svDF kemisk förening mellan väte och syrgas, med den kemiska formeln H&#x2082;O
svAN Vatten kan förekomma i fast form (som snö eller is), i flytande form och i gasform (som vattenånga). Av allt vatten som finns på jorden är 97,5 % saltvatten.

svTE vattenbalans
svFK Vattenbalansekvationen kan skrivas som P = Q + E &#x00B1; M för en bestämd hydrologisk enhet
   P = nederbörden under en given period i mm
   Q = avrinningen under samma period i mm
   E = avdunstning under samma period i mm
   M = det vatten som magasineras på olika sätt under samma period i mm.

svTE vattendelare
svDF höjdrygg eller annan geologisk bildning som skiljer ett avrinningsområde från ett annat
svAN Nederbörd som faller på området innanför vattendelaren kommer att bidra till tillrinningen och avrinningen (och grundvattenbildningen) inom området.

svTE vattendrag
svFK Sammanfattande benämning på strömmande vatten -- allt från en liten bäck till flod. Vattnet rinner fram i naturliga fördjupningar i landskapet. Till vattendrag räknas inte sjöar eller andra stillastående vatten. Det som karaktäriserar storleken på ett vattendrag är vattenföringen.
svRETE bäck, flod <HONR 1>

svTE vattendistrikt
svFK För förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön, i enlighet med Vattendirektivet, har Sverige delats in i fem vattendistrikt. De fem svenska vattendistrikten är Bottenviken, Bottenhavet-, Norra Östersjön-, Södra Östersjön-, och Västerhavets vattendistrikt. Varje distrikt omfattar de landområden varifrån all ytavrinning sker direkt till det angivna havet eller i avrinningsområden som mynnar i det angivna havet.

svTE vattenförekomst
svDF den minsta storheten för beskrivning och bedömning av vatten
RF vattendirektivet
svAN En vattenförekomst tillhör en speciell typ, en bestämd kvalitet och bedöms utsättas för specificerad nivå av påverkan. Ett vattendrag eller en sjö kan alltså bestå av flera vattenförekomster.

svTE vattenföring
svDF mått på hur mycket vatten per tidsenhet som passerar genom en tvärsektion av vattendraget
svAN I Sverige används enheten m&#x00B3;/s eller l/s för vattenföring. Inom kraftindustrin används ofta dygnsenheter vilket är 86 400 m&#x00B3;/dygn

svTE vattenkraft
svDF elproduktion med vattenkraftverk
svAN I ett vattenkraftverk utnyttjar man höjdskillnaden mellan två vattennivåer. Vatten från den högre nivån strömmar genom en turbin som börjar rotera. Turbinen driver en generator som omvandlar vattnets energi till elektricitet. I en transformator ökas spänningen i elektriciteten så att den kan tranporteras ut på ledningar till konsumenterna.

svTE vattenreglering
svDF åtgärd för ändring av vattenföringen i ett vattendrag eller avbördningen från en sjö (indirekt vattenståndet) till förmån för utvinnande av vattenkraft, vattenförsörjning och torrläggning m.m.

svTE vattenstånd
svFK Vattenstånd bestäms utifrån vattenytans nivå i förhållande till ett bestämt jämförelseplan. Som jämförelseplan eller punkt används i Sverige vanligen en av Lantmäteriet bestämd nollpunkt.

svTE vattnets kretslopp
svSYTE hydrologisk cykel
svDF vattnets vandring inom systemet atmosfär-jord från atmosfären till jordytan och tillbaka
svAN Omfattar nederbörd, avrinning, avdunstning och transport i atmosfären. Vattnet på jorden går runt i ett evigt kretslopp och det sker att ständigt utbyte av vatten mellan havet, sjöarna, vattendragen, marken, isarna, glaciärerna, växligheten och luften. Vattnets kretslopp kallas också för den hydrologiska cykeln eller hydrologiskt kretslopp.

svTE vårflod
svDF särskilt hög vattenföring på våren i vattendrag till följd av snö- och issmältning

svTE ytvatten
svFK sjöar, vattendrag och hav
RIFR Extensionell definition!/HNI

svTE ytavrinning
svDF vattenflöde på markytan, den del av avrinningen som inte passerar grunden som markvatten eller grundvattenavrinning

svTE å
svDF medelstort vattendrag
svAN Oftast större än en bäck men mindre än en älv.
svRETE bäck, älv

svTE älv
svDF större vattendrag i Norden
